Tänk att vår lilla snyta blivit 5 månader redan. Blir gråtfärdig när jag inser att tiden går så fort. Samtidigt är det underbart när det börjar hända saker. Nu är det rastlöshetens tid. Vill gärna inte sitta stilla för länge. Tacka gud för hoppgungan. Den är räddaren i nöden! Mycket bus blir det också. Fångade henne på bild när hon höll på att larva sig på filten.
Hon har fått börja smaka lite mat, men inga riktiga smakportioner ännu. Amningen funkar fortfarande så pass bra, så jag fortsätter helamma ett tag till.
Såå söt!
Tack Hanna! Ja, hon blir roligare och sötare nu när hon börjar bli medveten på ett annat sätt 🙂