Nu börjar det närma sig. Bara två veckor kvar till utsatt tid. Det var först igår som vi riktigt insåg att det kan vara dags när som helst. Stefan skulle egentligen åka till Stockholm på kurs i tisdags och komma hem ikväll, men han ställde in. Allting kändes bra på morgonen, men en timme innan taxin skulle komma insåg vi att det inte är värt att ta risken ifall bebben skulle vilja kika ut. Tim kom nämligen två veckor tidigt.
Var hos barnmorskan i måndags. Allt verkade fortfarande lugnt. Huvudet fixerat, magmått enligt kurvan och hjärtljuden något lägre denna gång, 130 slag/minut. Tidigare har det legat på 140. Enligt skrönan har pojkar ofta hjärtljud under 140 ;). Vägde mig också en sista gång. Fortfarande 16 kg. Lika mycket som jag gick upp med Tim. Med Stella gick jag upp 12 kg.
Wow så snygg du är! Stort lycka till!!
Tack Linda! Väl behövligt så här in i det sista när man känner sig som en koloss 😉